Efter en orolig natt föddes första valpen, en tik vid åttatiden. Samtidigt med den kom nästa moderkaka,som inte alls såg fräsch ut så det förvånade mig inte att det drog ut på tiden innan nästa valp blev född. Död, trodde jag, eftersom Gnistan fortsatte att läcka grön sörja. Tiden gick, jag kunde inte känna någon valp på gång så jag fattade beslutet att åka in till Djursjukhuset i Karlstad. Där togs röntgenbilder som visade att ytterligare fyra valpar fanns, varav den första låg helt på tvären. Ingen tvekan att Gnistan måste snittas. Kejsarsnittet genomfördes och ut plockades fyra pigga, hungriga valpar. Lättnad! Ingen död, alla fyra klarade sig! När Gnistan vaknat till tog hon sig an valparna precis som det ska vara, vi gav oss av hemåt igen i halkan och lugnet spred sig när Gnistan och de fem nyfödda åter var på plats i valplådan. En värdig avslutning på en dräktighet som började med en dags resa till Tally, insemination som vi hoppades skulle lyckas och hemfärd i snöväder på fjället. Livet som uppfödare...inte alltid så roligt...och ändå så fantastiskt när valparna är födda....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar