Otto, min Otto

Otto, NORDV-07, SEU(u)CH NOUCH Inassicas Broom är veteran nu, sedan ett år tillbaka. Min fina Otto, rolig, men samtidigt en utmaning att visa. Hans temperament är det bästa man kan tänka sig. Mina hanvalpars idol, dit Otto går traskar de efter, iakttar och gör sedan likadant. Genom åren har han och min mer jaktavlade Alvar kamperat ihop och de har trivts med varandra, aldrig muttrat eller bråkat, alltid respekterat varndra precis så som det ska vara golden emellan.
Nu är det Ottos barn och barnbarn och till och med barnbarnsbarn som visas i ringarna både i och utanför Sverige, med fina resultat, många av dem champions idag. Det har varit en fröjd att få höra alla resultat under årens lopp. Själv har jag idag nöjet att få visa flera ur de yngsta generationerna.
Andra av hans avkommor har visat framfötterna på lydnadsplanen eller inom andra områden. Det finns mycket att se under sidan Ottoavkommor på hemsidan.
Jag hoppas att vi ska hinna med fler veteran-BIS under kommande år, jag och Otto, och jag hoppas att fler av hans yngre släktingar ska nå riktigt långt inom de områden deras ägare satsar. Jag själv har börjat längta ut i ringarna igen med mina ungdomar P. Soleil, P. Soleado och P. Mystique och senare i sommar hoppas jag kunna ta med de yngsta Ottobarnen P. Roselyn, P. Rosa Alba och P. Branch of Broom. Och självklart ska Otto följa med så länge han vill!

Vår, påsk och planer

Påsken är min högtid. För mig innebär den att "livet återuppstår" och det är bara att ta emot ljuset, värmen och allt det som händer i naturen under den här tiden. Fylls av så´n glädje och lust att sätta planer i verket efter vintern som gått. Älskar att vandra ut tidiga morgnar och kvällar i skymningen, få vara en del av allt och uppleva alla rörelser, fågelkvitter och andra vårljud.

Den här påsken har också inneburit att mina Otto-Anabellevalpar har börjat flytta till sina nya ägare. Med åren har jag svårare och svårare att hitta just de valpköpare jag vill ha till mina valpar, jag ställde inte lägre krav tidigare, men det har blivit ännu viktigare för mig att känna att allt stämmer och att valparnas förutsättningar tas tillvara utifrån de mål jag haft med kombinationen och kullen. Förr eller senare dyker alltid de rätta blivande ägarna upp även om det ibland innebär att valpar få stanna några veckor extra. Inga valpar kommer till av en slump och alla är värda att få det hem de förtjänar. Är så glad för er som tagit hand om mina valpar ur mina senaste kullar.
Kvar som mina egna blir ur den här kullen P. Rosa Alba, P. Roselyn och P. Branche of Broom. En av dem kommer att bo hos Donald och jag hoppas att han kommer att få mycket glädje av henne.

Har också kommit igång med träningen. Dirigeringar med Sirran och Alvar, mest lydnad med Silje och Mojje. Har också Linus här ibland och tränar lydnad och kontakt. Känns riktigt bra.
Och trädgården som vaknar, och med den alla nya id´´eer som jag skulle vilja förverkliga. Får se vad som hinns med, skall i alla fall göra ett besök i trädgårdshandeln....

En tillbakablick

Under morgonpromenaden idag när jag gick i mina tankar slogs jag igen av hur allting blivit. Ur en mix av slump och lyckliga omständigheter har mitt arbete lett fram till den tillfredsställande situation på jobbet som jag befinner mig i idag.
Tidigt i mitt liv uppmuntrade mig en lärare att bli just lärare. Kunde inte släppa tanken och sökte till lärarhögskolan. Gjorde en jobbig praktiktermin full av utmaningar, men som fick mig att känna hur rätt jag valt. När det var dags att hitta ett arbete fick jag min första tjänst på en skola där eleven verkligen stod i centrum, kreativiteten var stor och stämningen inom personalgruppen tillåtande och stödjande. Så viktiga förhållanden för en nyutbildad lärare. Där, i ett arbetslag som jobbade som ett lag, utvecklades jag, vågade jag släppa taget och pröva nytt och lärde mig se varje elevs behov. Detta i sin tur gav mig modet att verkligen  handla utifrån de behov jag såg.
Jag arbetade därefter under åren i olika arbetslag och vi hade gott om pedagogiska diskussioner. Den dagen jag fick följa en grupp elever  från år 1 till och med år 6 tillsammans med en grupp lärare visste jag att nya erfarenheter väntade. De tre åren på mellanstadiet gav mig mycket, men gjorde också att jag var en personal för mycket när det var dags att starta om med en etta, och ingen annan kunde tänka sig att flytta på sig.... Så bra, egentligen, för det fick mig att ta steget vidare och efter ett år på en annan skola i den kommunen sökte jag mig vidare till Åmål. En rektor med visioner placerade mig på den lilla skolan i staden där en av mina kollegor hade samma installning till skola, elever och undervisning som jag. Vi fann varandra och kunde börja forma "vår" skola. Ny personal kom till, samarbetet med fritids och förskoleklass ökade och en ny organisation växte fram. Ur denna  växte så småningom tanken på att starta en fristående skola fram, en skola som byggde på elevens behov ur alla aspekter. Nu, sedan två år finns den och jag njuter varje dag av att gå till jobbet och träffa mina ambitiösa och duktiga medarbetare, trevliga föräldrar som gjort medvetna val och härliga elever! Är så glad för alla små och stora beslut och omständigheter som gjort detta möjligt!

Första vackra dagen i mars

En så härlig dag det blev av den här dagen. Sol, dagsmeja och fågelkvitter. Gick långpromenad med hundarna och t o m gamla Rutan travade på hela vägen. En paus i en solig glänta med tid att äta en apelsin och bara njuta. Tänker på Rutan som gett mig så mycket glädje genom åren. Hennes farmor Ziri blev 16 år, så pigg tills benen inte orkade längre, undrar just om Rutan är av samma virke. Pratade med Lisens matte häromdagen och hon berättade att Lisen fortfarande går med 2-3 km, men vill själv bestämma vilken väg och vilket håll de ska gå. Hon har nyss fyllt 15.
Känner också en stor glädje över det beslut jag fattat när det gäller Miss Moonlight, som jag hoppas håller lika bra som sina gamla släktingar. Rätt hund på rätt plats hoppas jag att det kommer att bli.
Övriga dagar den här veckan som varit både disiga och dimmiga har jag naturligtvis också gått långpromenader men dessutom läst en hel del facklitteratur. Det har lett till att jag kommit fram till den gamla vanliga slutslatsen att ju mer man kan desto mer finns att lära sig...
Anabelles valpar utvecklas fint. Jag är så glad för dem!

Allt blir inte alltid som man tror, men bra ändå!



Anabelle och hennes ett dygn gamla valpar

 Veckan som blev som veckor ofta är veckan innan en ledighet....

Började med ett besök på Uddevalla lasarett på måndag. Har haft grå starr några år och nu skulle det kollas upp om det kanske var dags för operation. Det var det, och det ska verkligen bli skönt att få kliva ut ur dimman snart.

Tisdagen kom och under några timmar under eftermiddagen valpade Anabelle, mellan jobbet och jobbet för min del. En  lätt, okomplicerad valpning som resulterade i sex tikar och tre hanar. Anabelle tog sig genast an dem som tikar ska så när lugnet lägrat sig i valplådan kunde jag åka tillbaka till skolan och delta i arbetskvällen.
Vilken energi jag möttes av där. Tack, alla min underbara kollegor, vilket jobb ni gör!

Onsdagen behövdes den energin... Min lilla tikvalp Meggie har haft ett litet, litet navelbråck som både jag och veterinären som besiktade henne trodde skulle kunna sluta sig. På onsdag morgon såg det större ut och på onsdag kväll opererades hon, med lyckat resultat. Den eftermiddagen som jag hade hoppats på att få gå en långpromenad innan solen gått ner tillbringade jag på djursjukhuset, liksom en stor del av kvällen.
Det positiva med den vistelsen var den totala avslappning jag fick. Vad gör man på ett djursjukhus fem timmar en onsdagskväll? Sitter med sin valp i knäet, eller tittar på TV-skärmen, matprogram efter matprogram som jag inte ens visste att de existerade. Så det blev en kväll för mental avslappning.

Torsdag blev en ganska normal dag och en stor del av fredagen fick jag ägna åt att se över vår likabehandlingsplan medan övriga på skolan arrangerade och genomförde Barnens Vasalopp. En jättehärlig avslutning för barnen veckan innan lovet .

Idag har jag träffat några av mina valpköpare/kursdeltagare igen. Stora framsteg har gjorts, det är jätteroligt att se unghundarna på 9 månader börja hitta tillbaka till kontakten med sina ägare igen. Ingen lätt period, den där könsmognadstiden!

Nu ser jag fram mot en vecka då jag kan få ta itu med olika små projekt här hemma och hinna umgås mycket med mina hundar och valpar. Det ska bli riktigt, riktigt skönt!

Poetry´s Miss Moonlight, "Mitzi" , nu 10 veckor



Sirran hösten 2010

Äntligen så mycket barmark i skogskanten här så att det går att träna litet mer effektivt. Nu är det uppfriskningar av dirigeringsarbetet som gäller och Sirran är överlycklig. Fick alla avlämningar supersnyggt i hand idag, vårt problem har annars varit att hon hållit litet väl fast just i avlämningen. 2:orna på proven har berott just på det. Håller tummarna för att vi ska vara av med det beteendet för alltid nu. Hoppas kunna starta henne på något av vårproven...
Alvar lycklig han också över att få gå långt långt ut och plocka in dummies.
För övrigt ligger snön på gärdena, men det är skare i spåren som Sune kört upp så där är det fint att gå med hundarna. Skönt att kunna låta dem springa fritt.
Gnistans valpar är stora nu. Bara en vecka kvar här med dem allihop. Fronterna har verkligen utvecklats fint senaste veckan och det är full fart på dem ute i valphagen. Skönt att det blivit mildare så att de kan vara mycket utomhus.
Anabelles mage växer. Hon har gått drygt 6 veckor nu och det syns... Ser med spänning fram emot den kullen. Skulle så gärna vilja få några tikar där, både för min och intresserade valpköpares skull.
Renoveringen av övervåningen går framåt. Skall förhoppningsvis vara klart till vecka 9, då jag har lov och kan ta itu med städningen. Gipsdamm...spackeldamm...slipdamm...undrar om det går att få rent...och i så fall när....lovet varar en vecka...

Valpar, unghundar och trevliga hundägare

Hanvalp P. New Moon  6 veckor
SEU(u)CH NO UCH Trewater Tally x Poetry´s Grace



Tikvalp  6 veckor
SEU(u)CH NO UCH Trewater Tally x Poetry´s Grace




P. Mystique 8 mån
Kieran of the Hellacious Acres  x  P. Mynta

                                             
Har nyss kommit in efter ett par trevliga timmar med några av mina valpköpare som med kort varsel kunde komma på en improviserad unghundsträff i det härliga vädret. Ett gäng hanar på väg att bli könsmogna...skönt att de alla har ambitiösa ägare. En tik ur kullen var också med, Myriam, och hon hade verkligen växt till sig. Jätteroligt att se. Vi bestämde att ses igen om en vecka.



P. Myriam 8 mån
Kieran of the Hellacious Acres  x  P. Mynta
Äg Donald Roll

 Samtidigt fick jag hjälp att ta nya bilder på mina valpar som nu blivit 6 veckor. Otroligt så fort tiden går, snart är det dags för dem att flytta till sina nya hem.
För första gången fick de komma ut i snön också. Spännande, spännande...

Nu mörknar det och helt andra aktiviteter väntar...nya skollagen väntar på mig. Några delar till att sätta sig in i där.